if loneliness was art, I would hang you on the wall in some Berlin hall.




idag har jag försökt mig på ukulele.
så fint och bra att jag önskar mig en egen i födelsedagspresent den den tjugoåttonde april.

I wanna give you a good song, something you may need when you see things in grey


fredagar kan inte börja på något bättre sätt än såhär.

och när du säger darling reser sig håret på min kropp.


gårdagen såg mest ut som ovan. melodramatisk
jag har förresten börjat filma lite, ni ska få se längre snuttar än det här nån gång. to be continued som man brukar säga

monday morning.



fruk(t)ost.

en liten stund med frågor och tankar.


eftersom jag gått och blivit sjuk, och inte kommer uppdatera med bilder förräns orken kommit tillbaka, kan vi passa på att ha en frågestund. (och en liten tyck-till-stund)
så passa på att fråga och tyck till så mycket ni bara kan.
då har jag något att sysselsätta mig med under tiden.

en halv sportlovsvecka:



började veckan med att fika tillsammans med två fina tjejer. (fick bara en bild på julia)

samma dag åkte jag med ett litet gäng på mitt livs första hockeymatch.

morgonen efter tog jag och en vän bussen till ett soligt men läskigt tyst göteborg.
därefter tog vi dubbeldäckaren vidare till borås. och för mig som aldrig åkt dubbeldäckare var det en rätt spännande upplevelse.

där sprang vi i secondhandaffärer och jag hittade skor som var lite för fina för att lämna, även fast storleken var lite för stor. men förståndet tog över och dom fick vara kvar.

inne på emmaus fyndade jag fyra klädesplagg för trettiofem kronor. som den här baskern för fem riksdaler till exempel.

annars har morgonen mest sett ut såhär:



nu ska jag fortsätta med det jag gjort bäst under veckan: åka iväg.
har inte haft en lugn sekund alls denna vecka, så ikväll ska jag försöka skriva klart brev, spela lite gitarr och umgås med min fina familj.

we dont sleep when the sun goes down, we dont waste no precious time.


sånt här tycker jag om att komma hem till en fredagseftermiddag.
brevänner är så himla fint.
att lära känna varandra bättre på det gamla hederliga viset.
därför hade det varit så fint att få veta lite mer om er som kikar in på min blogg, dagligen, som nya.
i en liten kommentar eller i ett internetmejl (smallwishes@hotmail.com)

♥ kram

väntar på något stort, det har jag alltid gjort.


idag har jag mest bara myst runt i min mammas gamla tröja.

suttit i vårt jättemysiga kök som har lite lant-känsla över sig.

lyssnat på radio som är så galet underskattat.
 
och druckit te ur min finfina blomkopp.

nu ska jag fortsätta lyssna på armand mirpour och inte alls bry mig om att snön vräker ner utanför, för nu tar jag helg.

dagstripp.


idag buss och tågade jag mot göteborg med den här fina flickan.

och drömde mig bort vid linnégatan.

secondhandshoppade.



ni ser.

och spårvagnade en del för att värma frusna fötter.

därefter frös vi på ett kallt och försenat tåg, missade bussen och fick sitta i en väntsal 20 minuter extra för att bli hämtad av pappa. tacka vet jag stolsvärme ♥

fjällräven:



det här måste nog vara årets bästa köp.

jag undrar och jag undrar.



eftersom att ni nu blivit så många som läser min blogg, hade det varit kul om ni lämnade en rad eller två om er själva. det hade vart himla fint tycker jag.

det är vackert så.


jag har gått och blivit med nytt objektiv, ätit pepparkaksglass och låtit clementinskalshögen växa bredvid mig. skrattat tills krampen kröp fram, haft snöbollskrig och suttit blöt på en buss i 10 mil. läst alldeles för mycket och pluggat alldeles för lite. överkonsumerat choklad, lyssnat på håkan hellström och drömt mig bort i form av dagdrömmande. lärt mig spela gitarr, frukostfikat och tänkt på ett liv i göteborgs stad.
med andra ord har jag levt efter: live every moment, laugh every day, love beyond words.

a part of it all.





och lite såhär kan det se ut på mitt lilla rum.

caféhäng på göteborskt vis

när regnet faller ner och man passerar ett gråmulet göteborg är caféhäng en självklarhet.
känsla justjust nu: u.n.d.e.r.b.a.r

från kylan in i värmen

hej. jag ville bara slänga in ett inlägg om att jag gått och skaffat flickr.
klicka på bilden för att komma till min sida.
kram
förresten, har du en flickr? dela gärna med dig av den isåfall

.

jag har börjat undra om blogga verkligen är något för mig.
eller om något överhuvudtaget är något för mig.
vad vet jag.
för jag vet inte

gårdagen vände morgondagen och gav den höst


little darling, it's been a long cold lonely winter. little darling, it feels like years since it's been here


har läst igenom era svar från inlägget under,
och ni är verkligen så olika och så fina människor allihopa.
sådär som man kan läsa om i böcker.
och ni får gärna fortsätta skriva en rad eller två, det glädjer mig att logga in på min lilla blogg och se den lilla bubblan fylld med ännu en kommentar.

jag undrar..

hej mina fina. precis som rubriken tyder så undrar jag över något.
och då undrar jag över vem du är? vad är dina visioner och dina drömmar?
skriv gärna en kommentar om dig, då jag kan berätta lite om mig.
det hade varit kul att lära känna er som ofta, eller sällan kikar in hit.

jag heter inger helén.

jag är sjutton år och drömmer om en framtid någonstans där ute i världen.

jag tror att jag är född i fel stad och fel land. jag tror inte jag passar in riktigt, eller, jag snarare vet att jag inte gör det. helst hade jag levt i australien. eller paris. eller kanske london.

jag är trött på att ständigt vara medveten om vart jag befinner mig och att ständigt veta vilka alla man stöter på är. och att alla vet vem jag är, mer än vad jag vet om mig själv.

jag vill se nya människor, nya städer och nya miljöer.

där andra kan inspirera mig. och där jag kan inspirera andra

gitarrspel, handledstatueringar och lockar gör mig svag. där rader i en text av the kooks som görs till sång är nog bland det finaste jag vet.

jag vet inte riktigt hur man lyckas med allt eller inget,

men jag önskar att en dag få svar på det.

 

mycket text och så tomma ord.

ha det fint, så hörs vi


om livsskalan hade haft en färg, hade den placerat sig som grå just nu


: och mitt liv känns som en enda lång bussresa

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0