and we were lovers, now we cant be friends.





(det är det här jag drömmer om.)


Utkast: Jan. 26, 2011




i måndags var en sån där bra dag då man gör alldeles för lite i skolan, slutar tidigt och hinner göra allt som man annars inte hinner göra. saker som att besöka biblioteket, köpa världskarta och vika fåglar att hänga över sängen. klä sig med sjalar och tunna strumpbyxor för att graderna låg på plussidan. andas frisk vinterluft för att sedan krypa upp i sängen med gitarren.
såna där dagar man uppskattar.
idag är inte en sån dag.

idag är en sån dag då man gör allt för mycket läxor och lyssnar till det här.

Och du undrar vem som kysser henne nu, du undrar vem, vem om inte du, och läpparna du kallade dina, det gör ont att veta, men lika ont att undra.


inatt finns ingen väg tillbaks.

and if the perfect spring is waiting somewhere, just take me there.



när du tappat dig helt, när du släcker om natten och tystnaden i ditt
rum känns så stor att du inte kan andas
blunda då hårt och viska att allt, allting kommer bli bra.

kom kärlek till dom, som saknar nån om natten
kom längtan till dom, som tappat den på vägen
kom mod och passion till alla oss som ramlar och
famlar igenom livet på jakt efter något men inte vet vad.

(lasse lindh ♥)

I blame you Hollywood, for showing me things you never should.







så ömtåligt.






vi springer överallt, långt över gatorna. vi ser hur andra går, över trädtopparna.


24 timmar räcker inte alltid till.
men nu kan jag andas ut
för en stund.




eufori till elegi.
om och om igen

I have a dream, a song to sing. To help me cope, with anything.



idag har jag söndagsfikat, plinkat på gitarren, skrivit texter och dragit ut på varenda sekund för att vara så långt bort från morgondagen som möjligt.
vill.inte.

sing to me the song of the stars. of your galaxy dancing and laughing and laughing again. when it feels like my dreams are so far, sing to me of the plans that you have for me over again.




känner skolångesten krypa inpå mer och mer.
låt mig bara få leva lite till

and she's back. (for a while)


eftersom jag gick och blev med en nikon d90 idag, kunde jag inte hålla mig från att berätta det.
är så himla glad och nöjd.
materiell lycka när den är som bäst ♥

so long.




nu mina fina blir det slutbloggat från mig för ett tag.
varför får ni reda på när det är tid nog till det.
sålänge kan ni väl skriva om vad det finaste ni vet är?
så har jag något att läsa när jag kommer tillbaka.
ta hand om er.

vi hör signaler vi inte förstår, som väcker känslor vi inte förmår.



tinnitus i hjärtat.

RSS 2.0